flyckt

Domen föll på en morgonflight till London
Som tysta tunga steg på väg mot dig
Domen föll trots att du alltid använt kondom
Och med lien på svaj så väntar din gamle vän

Och som ni lekte när ni var barn
Och du stod givakt med din rygg rak och tog fyrahundra slag

Sömnen kom och du som låg så rätt i tiden
Domen föll som tårar mot din skärm
Sömnen kom som en åsikt, högervriden
Men mot dollar och yen så blir döden lätt ett skämt

Och som ni som lekte när ni var barn
Du förlorade ditt krig, du står ensam kvar

Och ingen kommer till ditt försvar
Så du står givakt med din rygg så rak och tar fyrahundra slag

Kära dagbok... Eller nattbok kanske. Snarare nätbok, eller nötbok? Skulle antagligen kunna hålla på tills jag kom till gamla testamentet eller så... Huvudsaken verkar iaf vara att jag får skriva lite istället för att gå och lägga mej som jag borde.

Idag har jag inte gjort ett skit som jag inte gjort tidigare, och imorgon lär det inte bli mycket mer variation... Hyfsat monotont alltså... Ibland önskar jag att man kunde fortsätta leva i drömmen när man vaknar. I en bra dröm alltså. Där allt är som man själv vill ha det. Där fantasin blir levande. Där ingen kan påverka eller ändra på det som jag anser Perfekt. Blir alltid lika förbannad när man rycker till i sängen och inser att man bara drömt, precis som man blir lättad när man haft en mardröm. Sömnen och drömmarna är komplicerade. När man väl drömmer så existerar ju inget annat än det som händer just i drömmen, det är liksom en egen verklighet i sej. En parallell verklighet i drömvärlden. Jag vet att det finns många filosofer som filosoferat över det här. Har tyvärr ingen koll på vad dom tänkt eller eventuellt kommit fram till, men det är ju lite så det är. I drömvärlden har man ingen koll på "verkligheten" och i verkligheten halvskiter man i "drömvärlden". Åtminstone i den drömvärlden man inte själv styr över. Nu ska jag hursomhelst styra mina steg mot min drömvärld där bara jag vet vad som händer.

Live your dreams!

Ja... Och till alla som trodde att jag tänkte börja skriva en seriös blogg om mitt ganska ointressanta och enformiga liv så kan jag bara säga att så kommer det inte bli. Kanske slänger in nåt djupare inlägg lite då och då, men till att börja med så tänkte jag snacka några liter skit. Eller kilo? Beror på vilken form man / det är i hohoho. Men även om man föredrar att mäta saker i volym eller vikt. (Tycker ändå jag har börjat rätt bra här, det ska jag ha cred för :P. Nu ska vi se om jag lyckas med en adekvat fortsättning också.)
 
Mjau.

Jo... Då den nyblivne bloggaren har drabbats av förhoppningsvis tillfällig skrivkramp så har han tagit hjälp av sin mycket gode vän som kom med idén att beskriva en katts dagliga tillvaro. Därav det något oväntade och ofullständiga föregående stycket.

Nu ska jag alltså redogöra för vad en katts vardag består i, med en naturlig utgångspunkt i min egen katt som för övrigt är en fjärdedel norsk skogskatt (vafan det nu har för relevans i sammanhanget). Cicci (kattjäveln alltså) ligger helst centralt i någon familjemedlems säng för att verkligen minimera dennes sovyta och djupsömn maximalt. Om dagarna så gillar hon att vandra omkring planlöst och låta konstigt så att folk verkligen ska förstå att hon är totalt förvirrad och ovanligt korkad till och med för att vara katt. Ibland letar hon efter Jesus under soffan. Har fått för mej att hon hittar honom lite då och då men hon tappar bort Honom lika snabbt. En annan favoritsysselsättning hon har är att spy upp hårbollar på lämpligt ställe, allrahelst precis utanför undertecknads rum eller på någon matta. Misstänker således att hon inte är helt heterosexuell.

Nä... Nu orkade jag inte skriva något mer helt meningslöst idag. Hoppas verkligen att folk som skulle råka läsa just det här har förståelse för att jag inte har den blekaste aning om varför jag började skriva blogg (om man nu kan kalla det blogg) här och nu och att det förmodligen kommer dröja innan jag gör det igen.

Fast vem vet, nästa gång kanske det blir något med mer innehåll. Alternativt inte...

Heja HV!